I måndags var det första jag såg när jag vaknade ett mail av SSI. En familj var intresserad, 5 månader innan önskad avresa! Så roligt! De flesta hör av sig 2 veckor - 3 mån innan. Vi har mailat fram och tillbaka hela veckan om när vi ska prata på skype. Tidskillnaden gör dock att allt blir svårare. Det blir svårt att hitta en tid som passar båda.

 

Imorse hörde hon av sig och sa att hon kunde skype kl 18, min tid. Självklart svarade jag ja direkt. Har haft en klump i magen hela dagen inför detta, då det är "way beyond my comfort zone". Hade så ont i huvudet och i magen timman innan mötet, så onödigt! 

 

Jag och värdmamman pratade i nästan en timma om allt möjligt och det flöt på bra. Hon var jättegullig och hade inte haft en au pair innan, vilket är bra för mig. Jag vill ju plugga efter au pair-året så då hinner jag tillbaka, eftersom att jag inte behöver anpassa mig efter en tidigare au pair.

 

Barnen verkar jättemysiga. En tjej och en kille på 4 år, tvillingar. Så söta, energiska och jättegoa mot varandra. 

De bor i Washington, på andra sidan USA än vad jag siktat in mig på. Jag har alltid velat vara i Kalifornien, men eftersom att man ska välja familj framför stad så vill jag prata mer med familjen. Hela familjen verkar mysig och gillar att hålla igång och hitta på saker. Däremot jobbar de långa dagar och jag kommer behöva fixa frukost, lunch och middag i stort sett alla varddagar. Jobbar tidig morgon till 6 p.m. och är ledig några timmar på dagarna.

Allt som allt efter mötet känns det jättebra, så skönt att ha första samtalet avklarat.

 

Skriver ev. mer på lördag då jag ska skypea med hela familjen. 

 

Best, 

Fellicia